Rötterna till Metlas första regionala forskningsstation finns i Alkkia
I samband med grundandet av skogsexperimentstationen överfördes cirka 2400 hektar mark som varit i reservfängelsets bruk i forskningsinstitutets besittning. Man överlät bland annat fem färdiga egnahemshus samt en stor mängd andra byggnader, som ursprungligen byggts för kolonisationsändamål, till verksamhetslokaler och bostäder för institutet.
När verksamheten expanderade flyttade institutets kontor från lokalerna, som var från fängelsets tider och lämpade för tillfälligt bruk, till statens ämbetshus i Parkano 1.6.1965. Från och med 1968 ändrades experimentstationens namn till Norra Satakunta forskningsstation och från och med 1970 till Parkano forskningsstation. Från och med 2015 har Metlas verksamhet fortsatt som en del av Naturresursinstitutets (Luke) verksamhet.
Området erbjöd en bra utgångspunkt för myrskogsförsök.
Torvmark som tillväxtmiljö
På torvmark är växternas utveckling långsammare än på mineralmark, för torvmarken värms upp långsamt på våren. Efter en torr vår kan tjälen stanna kvar i jorden långt in på sommaren. Torvmarker och myrar är frostkänsliga, låglänta marker, dit kall luft strömmar från omgivningen.
Å andra sidan är torvmarkerna bäst med tanke på växternas vattenförsörjning, men deras vattengenomsläpplighet varierar mycket. Torvmarkerna kräver effektiv dränering för att avleda vattnet från omgivningen till andra ställen.
Alkkianneva var ursprungligen naturligt näringsfattigt för både åkerbruk och skogsodling, och utan fängelseverksamheten hade området sannolikt aldrig röjts för sådant bruk. Området erbjöd på så sätt goda utgångspunkter för olika experiment med plantering, sådd och gödsling av myrskogar.
Experimentverksamhet för skogsbruk
De första åren av skogsexperimentstationens verksamhet ägnades i huvudsak åt att grunda fältexperiment. Forskningsteman var bland annat odling av myrskog, förnyelse av myrskogar, myrskogarnas hydrologi, mekanisering av dränering och bearbetning av myrar, gödsling av torvmarker och näringsbalans samt frostskade- och tillväxtstörningsundersökningar.
Senare kom skogsodling och förnyelse av skogar med hjälp av mineraljordar med i bilden. På 1980-talet lyftes den aktuella miljödebatten och de sura regnens påverkan på skogarna fram också i Alkkianneva och blev en del av Metlas experimentverksamhet, liksom frågorna som berör klimatförändringen och bevarandet av den biologiska mångfalden.
Finskt myrskogsbruk har sina rötter i Alkkia.
Experimentverksamheten och förändringarna i samhället
Experimentverksamheten beskriver väl sin tids samhälle under olika årtionden. Gödsling av skogarna och en större avkastning från skogarna tilltalade Finland, som fått sin livskraft från industrin, ända tills industrins baksida, de sura regnen, förde med sig den internationella miljödebatten också till Alkkianneva. Att forskningens fokus har flyttats från skogens avkastning till skogens mångfald visar å sin sida på en förändring i värderingarna och i förhållandet till naturen.
Mänsklig verksamhet har kraftigtt påverkat miljön
Åkerområdena i Alkkianneva var som störst då Metla fick jorden i sin besittning. Under 60 år har odlingslandskapet på många ställen blivit skogbevuxet. Tiotals kilometer dikesnätverk har grävts i området för att dränera myrarna.
Livsmiljöns omvandling från myr till åker och sedan till skog har kraftigt påverkat artrikedomen i området. Älg- och hjortstammarna i området har vuxit. Också många gnagare och rovfåglar har dragit nytta av miljöförändringen.
Text: Laura Puolamäki
Bakgrundsstudier: landskapsexpert Laura Puolamäki i södra Finlands ProAgria och södra Finlands Jordbruks- och Hushållskvinnor, lärare Eeva Raike vid examensprogrammet i kulturproduktion och landskapsforskning vid Åbo universitet samt studenter, vår 2020
