Skip to content

Omplacering av den karelska befolkningen

I vinterkriget förlorade Finland en del av Karelen till Sovjetunionen, varför invånarna från de avträdda områdena måste omplaceras på andra orter i Finland. År 1940 stiftades en snabbkolonisationslag för att omplacera den karelska befolkningen som försörjt sig på jordbruk.

Avsikten var att anvisa den förflyttade befolkningen nya boplatser i enlighet med den tidigare boningsorten så att odlingsförhållandena skulle motsvara de förlorade förhållandena och gemenskaperna bevaras intakta.

Lampaan kerintää Karviassa 1930-luvulla
Foto: Eino Nikkilä, Museovirasto-Finna

De avakuerade från Summa

Karvia anvisades som en placeringsort för befolkningen från Kuolemajärvi. Odlingsförhållandena i Karvia och Parkano var kargare än i de avträdda karelska områdena, varför man endast placerade få karelare i dessa områden.

Området i Tuohisalo var i egenskap av statens mark det största enhetliga placeringsområdet för evakuerade i Karvia. I Tuohisalo placerades till en början 15 familjer från Summa by i Kuolemajärvi. De evakuerade började kalla området Summa.

Förutom en tomt i gårdskoncentrationen anvisades kolonisationshemmanen dessutom jord längre bort. Kolonisationshemmanen i Tuohisalo anvisades mera jord i området Rihkaa, där staten ägde jordområden. Tilläggsjordarna låg i oröjda områden som saknade vägar, ganska långt från gårdskoncentrationen. I det sumpiga Alkkianneva fanns det just inte några alternativ för ny bosättning.

Många flyttar

Senare förändrades befolkningsunderlaget i området. En stor del av den karelska befolkningen från de avträdda områdena återvände till sina ursprungsorter under fortsättningskriget. Efter fortsättningskriget avträddes Karelen igen till Sovjetunionen och de som bott i området måste igen placeras.

Omplaceringsplanerna för de evakuerade ändrades, vilket ledde till att de tidigare gemenskaperna splittrades, då en del av folket hade fått ett hemman redan tidigare. Till Karvia anvisades bland annat Hiitolabor efter fortsättningskriget. Förutom evakuerade flyttade även invånare från andra delar av Finland till Alkkia.

Familjer som bott i Summa

Familjen Hietanen som placerats på gården Summa stannade kvar i Karvia, trots att andra familjer ibland återvände till Karelen. Hietanens grundade butiken och sågen i Summa. Granngården Tuohisalo stod tom en tid, tills den förvandlades till krigsfångläger 1941 då fortsättningskriget bröt ut.

Efter kriget flyttade familjen Tiainen till Tuohisalo, som blev slutpunkten för deras evakueringsresa som börjat i Metsäpirtti. Hietanens å sin sida fortsatte sin färd 1954. Summa gård såldes till familjen Jaakkola från Toijala.

Det ursprungliga syftet med Karvia reservfängelse, att röja kolonisationshemman för den jordlösa befolkningen, genomfördes på ett annat sätt än planerat på grund av kriget. I vilket fall som helst mångdubblades invånarantalet i området under åren efter kriget.

Summan kauppa Alkkiassa kevättalvella
Foto: Laura Puolamäki

Kolonisationshemmanen tystnade och Alkkia blev öde

Många familjer som flyttat till kolonisationshemmanen fick en del av sin försörjning antingen genom att en familjemedlem arbetade vid fängelset eller som försäljningsinkomst från butiken i Summa.

Då fängelset lades ner på 1960-talet flyttade familjerna bort från Alkkiaområdet. Butikens försäljning minskade och småningom lades verksamheten ner. Kolonisationshemmanen började småningom tömmas då familjerna flyttade till andra ställen i jakten på sin utkomst.

Text: Laura Puolamäki

Bakgrundsstudier: landskapsexpert Laura Puolamäki i södra Finlands ProAgria och södra Finlands Jordbruks- och Hushållskvinnor, lärare Eeva Raike vid examensprogrammet i kulturproduktion och landskapsforskning vid Åbo universitet samt studenter, vår 2020